Humör: Kluven.

Musik: Hello Saferide - San Fransisco.mp3

______________________________________

Jag är kluven som fan.
Frågan lyder;
VILL JAG HA FEST HEMMA HOS MIG?

F Ö R D E L A R:
Jag kommer vara hemma.
Vi kan skrika hur mycket vi vill.
Det är stort.
Vi kan vara ganska många.

N A C K D E L A R:

Jag kommer ha ansvaret.

Jag kommer känna mig väldigt förolämpad om folk inte kommer.

Osmidigt att ta sig dit.

Osmidigt att ta sig hem.

Mitt hus är ganska fult.

Om folk har astråkigt är det mitt fel.
Folk kan ta med sig massa skit.
Folk kan ta med sig mer folk.

Goddamnit.
Hur många skulle vi bli?

Vilka skulle få komma?

M I N  K R E T S:
Angelica.

Sandra.

Sabina.

Anton.

Max.

Jerry.
(Moa lär väl inte vara hemma.)

M I N  K L A S S:

Olof.

Nyberg.

Stoff.

Cecilia.

Ed.

Jana.

Christer.

Linda.

R A N D O M  P E E P S  S O M  R Å K A T  B L I  B J U D N A  I N  C A S E  D E T  S K U L L E  B L I  F E S T:

Elsa.

Bella.

Jesper Libeck. (Max vill ta med honom ifall det blir någonting.)

Okej.
17 pers.
Hmhm.

FAN.
Vad jobbigt.
Det kanske skulle vara bra ändå?
Eller?

Kuken.

//Elin.

Humör: Ganska pleased.

Musik: Don McLean - American Pie.mp3

______________________________________
Goddamn.
Snart en vecka sedan jag skrev sist.

Den där fjesten var jävligt bra, i alla fall.
Jag och Angelica var bundisar den kvällen.
Vilket vi inte har varit på typ sjuhundra år.
Så det var ballt.

Vad har hänt på en vecka då?
Jag har varit på Jonas Gardell.
Jag har varit 5 meter från Jonas Gardell.
Jag har varit nära till att grina för att jag visste inte vad jag skulle göra.
För det var Jonas Gardell.

Och jag har jobbat med karaktärsmask på teaterlektionen.
Det var något av det mest skrämmande och häftigaste jag någonsin har gjort.
Ingen fast längre.
Vi var några andra. Som inte kunde prata.
Vi var nästan djur.
Olof fick en ångestattack och jag överföll Christer.
Det var så jävla läskigt.
Efteråt var man helt ställd och kunde knappt prata om det.
Det var en upplevelse för livet.

Vecka 18 kommer Lina hit.
Då jävlar.
Då ska jag vara lycklig som ett jävla aber.
Vi kommer nog mestadels spela tv-spel och ha tvåmannafester på kvällarna.
Men goddamnit, det är då jag är som gladast.
Jag tänkte ha fest när hon var här, men det passade sig inte alls den veckan.

Frågan är nu om jag vill ha fest överhuvudtaget.
Massa folk i mitt hus.
Sen, om de åker buss, kan de antingen åka 09:00 eller 18:45.
Jävligt jobbiga tider.

Damn, det var skönt att skriva blogg igen.
Peace out.
//Elin.