Humör: Glad.

Musik: Disney - Oliver & Company - Why Should I Worry.mp3

______________________________________

Det är fan sommar och jag är glad.

Så glad att jag kände mig tvungen att bygga om min blogg.

Förut kändes det som att sitta inne i ett träigt vardagsrum med öppen eld när jag tittade i min blogg.

Nu känns det luftigt.

.. Ja.

Har haft nationellt prov i Matte B.

Jag skrev;

"Screw you guys, I'm going home." på det.

Jag får nog inte godkänt.

MEN; 

Why should I worry?
Why should I care?
I may not have a dime,
But I got street savoire faire.

Så ligger det till och jag är glad.

Fan, vad glad jag är.

Allt shit känns så fint.

Allt kanske inte är klockrent, men skitsamma.

Jag är glad som ett aber

Nu måste jag äta någonting.

Skulle ha bjudit över Angelica på lite vattenpipa i solen, men hon firar Anton. Han konfirmerar sig idag.

Pfuh.

Peace out.

//Elin.

Då var det över.
Det som kändes så omöjligt för någon dag sedan.

Jag upptäckte att det var möjligt.
Föreställningen ägde så jävla hårt att det inte är sant.
Stämningen. Shit.
Vet fan inte ens vad jag ska skriva.

Jag vill bara säga tack.
Tack till Daniel.
Han är så sjukt jävla cpbra att jag nästan kräks.
Tack till Gustav.
Han kom mitt i allt, tog sista rollen och gjorde ett kanonjobb.
Tack till Berra, David och Erik.
Snuskigt grymma musikanter som nästan får en att skita på sig av avund.
Tack till Robin.
Han var snäll och sminkade mig typ tre gånger även fast jag stod och var cpstressad.
Tack till Anton.
Han var sjukt rolig att spela teater med och är bajsigt duktig.
Slutligen;
Tack till Olof och Olle.
Tack för att ni är så sjukt kreativa.
Tack för att ni inte gav upp även fast jag och Anton bara stod och stammade större delen av alla rep.
Tack för att ni tänkte på mig och frågade om jag ville vara med.
Tack.

Jag är sjukt nöjd med min egen och alla andras insatser. Det var inte svårt att kramas i slutet av kvällen.

Slutord:
Det här gör vi om någon gång.
Bästa ensemblen ever.
För fan.

Peace out.